Enligt läroplan ska förskolan erbjuda barnen en väl avvägd dagsrytm och miljö i förhållande till deras ålder och vistelsetid. Skollagen säger att förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande, samt erbjuda en trygg omsorg. I begreppet omsorg ingår även att barnen serveras varierade och näringsriktiga måltider.
Att skapa trygghet och samvaro runt måltider är en del i arbetet.
Livsmedelsverket anser att det är viktigt att frukost, lunch och mellanmål serveras på regelbundna tider och att det inte är för långt emellan målen.
Det är under förskoleåren attityder till mat grundläggs. Förskolan har en pedagogisk möjlighet att visa barn vad som är bra mat och på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor.
Livsmedelsverket menar att om man satsar på bra måltider är det som att satsa på hela verksamheten. Måltiderna har betydelse för barnens hälsa, trivsel och förutsättningar för lärande – bra måltider ger möjlighet att orka leka och lära.
Får barnen bra matvanor under de första åren är chanserna goda att de gör bra matval senare i livet.
“förskolan har stora möjligheter att påverka såväl vanor som attityder till mat, eftersom barnen äter så många måltider där”
Vuxna och mat
Varje enskild vuxen i förskolan har betydelse och kan bidra till att barnen får positiva attityder till mat. Om den vuxne skulle ta med egen mat eller avstå att äta alls, ger det en signal om att den serverade maten inte duger.
Samt att om en vuxen inte äter blir den lätt sysslolös och lätt börjar påpeka hur de äter, vad de äter, vad de inte äter, hur de sitter och gör då måltiden mindre positiv.
De vuxnas roll är att agera förebilder och då är det viktigt att vuxna och barn äter tillsammans av samma mat. Det krävs ett aktivt deltagande av den vuxne i form av ett medvetet handlande som till exempel uppmuntran samt att vara entusiastisk till det den själv äter. Negativa kommentarer eller tvång gör barnen mindre benägna att smaka på maten. För att skapa goda matvanor så är förutom de vuxna även barnen förebilder för varandra.
“jag gillar det inte, jag har inte provat det”
Många barn ratar ny mat. Maten behöver upprepas och återkomma för att man ska våga provsmaka. Igenkänningsfaktorn är viktig, den gör att intresset för maten ökar. Med upprepade och frekventa serveringar av ett speciellt livsmedel lär sig barnen att det är att äta och kan då acceptera det.
Förskolan kan främja goda matvanor hos barnen. Forskning tyder på att barn kan lära sig att tycka om all mat om de är i rätt omgivning och om den presenteras på ett tilltalande sätt (livsmedelsverket)
Viktigt är att barnen får prova utan tvång, på ett sätt som väcker nyfikenhet.
När maten och ätandet är lustfyllt är det mest troligt att maten hamnar i magen och ger ork att leka och lära.
Enligt skolverket är det förskolan som planerar och bestämmer vilken mat som serveras på förskolan.
för oss på Pingstliljan innebär detta att vi som har ett kök som inte är ett storkök, utan ett kök som fungerar kombinerat mellan förskolan och verksamhet på kvällar och helger gör att vår kapacitet räcker till att laga en rätt till varje måltid.
Vi har en kock på förskolan som lagar all mat från grunden.